En skönare och snyggare rakning

Brukar du bli öm eller sårig efter en rakning? Eller får du inte till rakningen så att den blir helt jämn och hudnära? Då gör du antagligen helt fel. Det finns förstås olika nivåer på vad man vill åstadkomma med rakningen. Vill man bara ha bort skägget någorlunda så kan det fungera med en rakapparat, men den kommer tyvärr inte så nära huden som man oftast vill. Vill du få till en helt perfekt rakning där huden känns len som en barnrumpa efteråt och tycker att rakningskonsten är något du vill fördjupa dig i, kanske du ska våga dig på en rakkniv. Men för oss vanliga dödliga som vill se snygga ut, men inte lägga ner massor av tid på att lära oss ett gediget hantverk, så är rakning med rakhyvel ett fullgott alternativ.

Satsa på en riktigt bra rakhyvel

 

Det finns några saker du behöver ha koll på. Det är inte jättekomplicerat och har du bestämt dig en gång för alla så blir det riktigt enkelt rätt snabbt. Vad jag menar är att man behöver en del verktyg och tillbehör för att det ska fungera bra:

• Trimmer kanske du tror att du inte behöver. Om du rakar dig dagligen så behöver du sannolikt inte det, men om du ofta väntar tre-fyra dagar mellan rakningarna ibland så är det helt nödvändigt. Även om skägget kan verka kort, så ska du alltid trimma det om du låtit det växa mer än två dagar, annars kan din rakning bli allt annat än behaglig och snygg. En trimmer kan du dessutom använda till håret vid behov.
• En riktigt bra rakhyvel, med minst tre blad. Glöm billiga engångsrakhyvlar. De kan dels vara böjda i bladet och dels sakna den riktiga skärpan som behövs. Det finns idag rakhyvlar med skak- och vibrationsfunktioner. Det kan nog fungera bra, men är oftast helt onödigt. Pröva dig fram till vilken sorts rakhyvel du gillar och fortsätt med den.
• Du behöver en kräm, skum, tvål eller gel som "smetas" på huden innan rakningen. Det är personligt vad man föredrar, men något du bör undvika till varje pris är produkter som innehåller alkohol. Det gäller generellt för huden, men framför allt på känsliga områden som ansiktet. Själv föredrar jag en mjuk rakkräm.
• Om du har en extra känslig hud kan det vara bra att börja rakningen med en rakolja innan man lägger på krämen (eller vad man har valt). Oljan minskar friktionen bladets dragande i huden.
• Efter rakningen måste du smörja in huden med en after shave lotion eller balsam, som återfuktar huden och gör den mindre irriterad. Det är också bra om du hittar en produkt som drar samman porerna, är bakteriedödande och gärna luktar gott. Jag använder gärna produkter med aloe vera och allra helst miljömärkta.

 

Rakkräm gjord efter gamla metoder med vegetabiliskt stearin.

Rakkräm gjord efter gamla metoder med vegetabiliskt stearin.

 

After shave lotion

After shave lotion

 

Börja rakningen med att trimma skägget om det har växt ut i några dagar. Se därefter till att väta ner ansiktet med vatten. Det ska vara varmt men inte hett. Gör det helst genom att dränka in en handduk med varmt vatten som du sen lägger mot huden. Detta är för att mjuka upp hårstråna innan rakningen. OCH det är väldigt viktigt, så skippa aldrig den här första delen.

Om du inte behöver börja med en olja, smörj in huden med exempelvis en rakkräm. Det sista du gör innan rakningen är att dra krämen "mothårs" en gång för att få in den under stråna.

Raka med hyveln i samma riktning som skägghåren ligger. Skölj av hyveln under rinnande vatten mellan varje eller varannat drag. Slå inte med hyveln mot tvättställskanten för då riskerar du att böja eller slöa bladen. Jobba dig "utifrån-och-in" i ansiktet. Börja vid sidorna under öronen och sen nedåt och arbeta dig inåt mot mitten. Släta ut och spänn huden där du rakar dig så att hyveln inte får tag i något veck och var särskilt försiktig vid adamsäpplet på halsen.

Blöt ner samma handduk som innan och torka försiktigt av dig överflödig kräm. Avsluta sen hela proceduren med en väldoftande lotion och beundra dig själv i spegeln en stund. Snyggt, eller hur? Om du är osäker kan du kolla in den här filmen som steg för steg visar hur du rakar dig med hyvel på bästa sätt.

 

Free your mind!

 

Ge dig själv träning i julklapp och nyårslöfte!

Lothar Marunga började träna på gym vid 69 års ålder. Vid 71 gör han enarms pushups som ingenting. Mycket snart kommer jag att skriva ett längre inlägg om Lothar. Klicka på länken här och se en av hans bedrifter. (Funkar tyvärr inte på iPhone eller iPad om du inte kan läsa flash-filer)

Lothar är 71 år och gör enarms pushups!

 

Min personlige tränare Samuel Blomgren gör maffiga knäböj. Med träning, rätt teknik och inget slarv är det fullt möjligt. Jag har de senaste tio åren fått ont i rygg och höfter efter bara tio minuters snöskottning. I år skottade jag tung snö i nästan en timme utan att ens bli trött i ryggen. Det är så viktigt att hålla kroppen i bra trim om man vill ha ett gott liv när man blir äldre. Och de är aldrig för sent att börja. Se bara på Lothar. Kolla in länken till Samuels perfekta knäböj och njut av en perfekt teknik, muskel- och viljestyrka i en underbar kombination.



 

Free your mind!

 

Please don't tell me what to eat!!!

Det är en svår balansgång mellan att ge goda råd och att lägga sig i. Å ena sidan tycker jag att det är viktigt att faktiskt lägga sig i när det är viktigt och när man känner att en medmänniska är på väg att göra sig själv eller andra illa såväl fysiskt som mentalt. Å andra sidan kan det vara oerhört tröttsamt att få vägledning i livet när man valt sin väg och vet vart man ska i livet och varför. Hur ska man veta när det är det ena eller det andra?

 

Jag var vegetarian i ungefär tjugo år. Några av åren var jag vegan, men annars åt jag även ägg och mjölkprodukter och aldrig fisk och kött av något slag. Under den här tiden hade jag perioder där jag mässade och försökte övertyga alla i min omgivning om varför vegetarianismen var det enda rätta av en mängd olika orsaker. Under samma tid mötte jag även många som levererade sanningar tillbaka om alla brister jag skulle få som vegetarian. Det handlade om allt från protein- tlll vitaminbrist. Sen några år tillbaka äter jag kött och fisk igen. Jag har till och med börjat dricka proteintillskott i samband med att jag börjat träna på gym. Nu handlar synpunkterna från andra mer om hur onödigt det är med protein och att det räcker med att ta en ostbit eller ett ägg extra om man vill få i sig mer protein. De har förstås ingen aning om att jag jag kör ett program där min kost är helt kontrollerad och framdiskuterad med ett superproffs. Han har varnat mig för att jag kommer att möta detsamma på gymmen när jag börjar träna utan tränare. Själv försöker jag numera ha så lite synpunkter som möjligt på andras kosthållning om jag inte blir tillfrågad eller om man diskuterar det tillsammans med andra.

 

Ja, det finns så många självutnämnda experter överallt. Hemma, på gymmet, på jobbet, i skolan, på golfbanan, till sjöss, i bilen, i affären... Men det finns minst lika många som inte vill eller våga bry sig när det verkligen behövs. I de flesta fall tror jag att svaret är en kombination av lyhördhet och tydlighet, vilket bland annat innebär att alla i ett samtal har ansvar för hur kommunikationen fungerar. På femtiotalet utvecklade psykologerna Joseph Luft och Harrington Ingham modellen Joharifönster (efter deras förnamn) för att karaktärisera olika sätt att kommunicera som är väldigt intressant. Modellen bygger på fyra typer av fönster, som är olika stora för olika personer beroende på hur mycket man känner sig själv och hur mycket andra vet om dig.

 

• Med ett stort öppet fält är man en "öppen människa". En sådan person visar tydligt sina åsikter och sin personlighet och är samtidigt en god lyssnare och kan ta till sig andras uppfattningar.
• "Tyckaren" har ett stort blint fält. Denne deklarerar gärna sina åsikter och känslor men är inte så benägen att lyssna på och ta hänsyn till andras känslor och uppfattningar.
• "Frågaren" har ett stort fasadfält. Den som har en stor fasad frågar gärna om andras åsikter, är nyfiken, men vill inte gärna deklarera en egen bestämd uppfattning.
• En person med ett stort okänt fält brukar kallas för "musslaren". Ett stort okänt fält och ett litet öppet fält visar en person som inte vet så mycket om hur andra uppfattar honom/henne och som andra inte heller vet så mycket om.

Det finns nog ingen som bara har ett enda eller endast ett par av sådana fönster. Alla människor har alla fönster i sig, fast mer eller mindre. Jag uppfattar mig själv som en relativt öppen människa, men andra kanske inte alls uppfattar mig så. I så fall är jag en mer blind person än jag anar. Jag vill i alla fall gärna vara en öppen människa. Varför skulle man vilja annat? Jag känner flera personer som nog inte skulle förstå vad jag pratar om alls. Varför skulle man vilja vara öppen? Man blir ju så sårbar då och måste alltid vara på sin vakt. Jag känner även en del som inte vill veta mer om sig själv och sitt inre. För mig är det obegripligt, men för dem är sannolikt en större insikt om sitt psyke den allra största skräcken. Rädslan att möta sina inre demoner, att ta itu med sin historia, sin barndom och så vidare, kan vara mycket större än vetskapen om friheten att vara tillfreds med sig själv. När har jag rätt att argumentera för vad som är rätt eller fel för någon annan i det fallet? Och när är jag skyldig att agera som medmänniska?

 

Ja fundera på om det handlar om att rädda eller förbättra livet på eller för någon annan, eller om det handlar om att pracka på mitt eget förträffliga liv på någon som det inte passar för. I det första fallet handlar det oftast om att hjälpa någon att öppna sina sinnen att ta emot det den behöver. Det andra är mer som att tvinga på ett par för små glittriga nyslipade skridskor på någon som ska springa ett maratonlopp på asfalt. Om du är på väg att ge råd, ägna först en sekunds tanke på om den här personen verkligen, verkligen behöver just det här rådet och i så fall just här och nu. Och om du får råd som du inte behöver eller vill ha, var artigt tydlig tillbaka med att du inte behöver råd, utan att du vet precis vad du håller på med, men att du gärna kan tänka dig att ta en kopp kaffe och prata om livet!

Free your mind!

 

Tatuerade pappor

Det är ändå något speciellt med tatuerade män som gosar med sina barn

A fathers love!

 

Så mycket roliga saker det finns:)))

 

Be your own success!

Läs Estee Lauders citat här nedanför högt för dig själv och fundera över hur ofta du lägger krokben på dig själv. Alla bortförklaringar, alla bortkastade möjligheter, alla drömmar som du drömt och valt att inte förverkliga. Just det! Du har valt det!

För alla kan välja att lyckas, inte att bli bäst på allt, inte att bli mångmiljardär, men att förverkliga drömmar. Det finns så många berättelser om människor som börjat i en källare, i garaget eller i flickrummet med att uppfinna, att planera, att öva för att förverkliga drömmar och som genom att sparka Jante i arslet och envist tro på sig själv och det man vill gjort just det - förverkligat drömmar!

Det är dessutom aldrig för sent. Jag fyller snart femtio år och har börjat förverkliga flera av mina drömmar. Projektet "från sunk till hunk" är påbörjat, där jag anlitat världens bästa personliga tränare Samuel Blomgren för att göra mig starkare och för att tillfredsställa min fåfänga att få lite snygga muskler. Jag har smugit igång mitt företag Men of Sweden AB med något helt annat än jag gjort förr - sälja skönhets- och hälsoprodukter mm till män. Arbetet med hemsidan är igång med hjälp av min styvdotter Felicia som är en grym grafisk designer och hennes vän Lene jobbar med företagets logotyp. Min dotter Fanny är en nykläckt, men drivkraftig och suverän på bokföring. De flesta har vänner och släktingar runt omkring sig med enorma kompetenser, idéer och erfarenheter. Det gäller bara att våga fråga. En vän frågade vad jag kan om skönhet och hälsa, menande att om man inte är expert så kommer det att gå åt helvete. Men det räcker att kunna tillräckligt. Vill jag ha in expertkunskap så kan jag anlita en expert!

 

Nästa dröm ska bli att skriva en roman. Jag har redan skrivit 70-80 sidor på ett projekt som jag nu lägger ner. Det är en berättelse som jag inte längre vill berätta, men som har varit oerhört betydelsefull som övning i berättande och i att arbeta med mitt språk. Det är alltså inte ett misslyckande utan en ovanligt lyckad övning, som hjälpt mig att komma fram till flera uppslag som jag ska dra igång nu. Och det är just det. Man måste testa, pröva, öva, byta, ändra, pröva igen, byta igen, lägga ner och starta upp. Det är det som är "hemligheten" för mig. Våga "misslyckas" och kanske framför allt: Våga lyckas!

Gör en storyboard för dina drömmar. Skriv några drömmar du har längst upp på ett stort papper. Skriv sen för varje dröm de steg du måste ta och genomföra för att nå din dröm. Det kan t.ex se ut så här:

Min första Dröm-storyboard (inte sista!)

 

SKRIVA EN KOKBOK

• Bestäm tema för kokboken
• Samla eller skapa recept (2 per helg i 20 veckor)
• Pröva recepten (ett om dagen)
• Anlita kompisen Thomas (fotograf) att fotografera resultaten
• Gå en kurs i inDesign på studieförbund (under hela tiden)
• Sätt ihop kokboken i inDesign
• Kontakta fem olika förlag/alt. fem olika tryckerier
• Tryck kokboken (500 ex)
• Ställa ut på Bokmässa

Eller något annat. Ta hjälp av vänner och var beredd att hjälpa tillbaka (erbjud något tillbaka från början) för att få resultatet riktigt bra. Blicka inte över allt samtidigt, utan gör ett steg i taget. Det finns förstås en massa mellansteg, men var inte för detaljerad, utan kort och koncis. Börja med drömmen och sluta med ett mål. Det behöver inte vara ett slutmål utan ett delmål, men det bör vara ett tydligt mål. Från drömmen om kokbok till bokmässa kan kännas omöjligt lång bort, men att gå från drömmen om kokboken till att bestämma ett tema är mycket nära och möjligt.

Free your mind!

 

Det desperata sökandet efter sommarkänslan

 

 

I'm sorry, but I really like a nice tie!

 

Vem har sagt att grått måste vara tråkigt?

 

 

Nio gånger på gymmet!

Ja nu har jag varit nio gånger på gymmet tillsammans med min fantastiske tränare Samuel Blomgren. Det är nog lika många gånger som jag tränat på gym sammanlagt i mitt liv innan denna satsning. Om man räknar bort när jag gått för att springa på löpband, som jag gjorde regelbundet i något halvår för tio år sen. Jag måste säga att det överskrider mina förväntningar med råge, eller ska jag säga med proteine kanske:) Jag fortsätter med mina rutiner att väga min mat. Det är inte skitkul, men det går. Med appen Matdagbok som är kopplad till hemsidan Dumbbell så går det rätt bra. Även min träningsapp Träningsdagbok är kopplad till Dumbbell. I matdagboken för jag in allt jag äter. Jag har skrivit om det tidigare. Nu har jag börjat allt oftare skapa egna "rätter" i Dumbbell för sånt jag äter ofta. Mina egna biffar innehåller t.ex. inget vetemjöl och får därför lite högre proteinhalt än de biffar som redan finns förprogrammerade. Jag har också börjat planera att lägga in de vanligaste färdiga maträtter som jag äter så att det ska bli lättare och snabbare att föra in i dagboken. Allt detta måste göras i själva Dumbbell. I appen kan jag inte skapa nytt. Allt det jag matar in i appen att jag äter registreras däremot direkt i Dumbbell och där kan jag se alla värden på det jag äter. Funkar jättebra.

Matdagboken i min telefon...och nej jag har inte Telenorabbonemang

 

Jag har nästan kunnat hålla mina 40% energiintag från protein och resten från fett och kolhydrater. Ofta hamnar jag på 38-39%, men jag hoppas det är ok. Samuel gjorde igår ytterligare en kalipermätning av mitt kroppsfett och det hade minskat rejält. Buken hade minskat från 27 till 17 mm. Men det är en bit kvar till mitt mål, en bra bit. Jag startade min träning med att gå powerwalks. För att räknas som powerwalk ska man gå med en minihastighet på 7 km/tim. Till min hjälp har jag den fantastiska appen Sportstracker. Den håller via gps koll på hur långt jag går (en liten röst säger till varje kilometer), med vilken hastighet och hur lång tid den senaste km tog. I resultatet redovisas sen hur många kcal jag förbränt. Gå fort var inte så svårt som jag trodde. Jag går i en timme, ofta i 7,2-7,3 km/tim, och aldrig under 7,1. I förra veckan testade jag att maxa från början och klarade 7,9 km/tim i 5 km. Det var jobbigt som fan, men häftigt. Jag försöker gå tre gånger i veckan, men ibland blir det på grund av hög belastning på jobbet bara två.

Samuel visar marklyftteknik. Bilder på mig kommer...var lugn:)

 

En stor favorit i gymmet har blivit marklyft, men jag tror att jag efter hand kommer att uppskatta det mesta jag kommer att testa. I marklyftet jobbar jag med de stora benmusklerna. Där känner jag ett hyfsat självförtroende eftersom jag går så mycket och inte har tappat alltför mycket lårmuskler genom åren. I tisdags var det fjärde gången jag tränade marklyft (i mitt liv) och jag klarade då rätt många repetitioner och maxade på 2x90 kg, vilket är en kraftig ökning från första gången. Jag måste erkänna att jag kände mig extremt manlig. Explosiviteten och känslan i att lyfta snart min egen vikt var enorm. Jag ville bara mer, men Samuel sa stopp! Klok man.

Varför gör jag nu det här? Fåfänga är förstås en stor del i min drivkraft, men inte bara. De senaste femton åren har jag drabbats av en massa småskador och krämpor som sträckningar, ryggskott, muskelbristningar med mera. Jag orkar också mycket mindre än förr. Att gräva i trädgården, sitta på en stol länge när jag jobbar vid datorn, bära flyttlådor åt mina flyttande barn och vänner, bära matkassar, böja mig ner och knyta skor ... Allt det hade börjat bli jobbigt, svårt och ibland till och med smärtsamt. Jag är snart femtio år... Ska det vara så här resten av mitt liv? NEJ ALDRIG I LIVET! Dessutom märker jag nu att det är jäkligt roligt att lyfta skrot!

Crazy me!

 

Jag betalar 20.000 kronor för att bli helt omhändertagen av en oerhört duktig, inspirerande och pedagogisk personlig tränare, som gör gymträningen till något jag längtar till. Det är skitmycket pengar förstås, men betänk vad du annars får för 20.000kr. Det ungefär vad cigarettrökning kostar ett år om du röker 20 cigaretter om dan. Det är också ungefär vad en charterresa till Gran Canarias kostar totalt om du inte hittar en billig sistaminutenresa. Att komma igång ordentligt med träning och få kunskaper i hur jag ska lyfta rätt, maximera och optimera min träning för bästa resultat är något jag kommer att ha nytta och glädje av hela livet. Om jag lever tills jag är 90 år med en ok hälsa, som jag lagt grunden till med en bra fysisk träning, så innebär det att min personlige tränares insats kostat mig 500kr/år eller ungefär 1,37kr/dag. Det tycker jag att jag är värd!

Best PT ever - Samuel Blomgren

 

Om du bor i västsverige (Göteborg, Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Mark, Svenljunga, Borås med mera) så kontakta Samuel för att höra vad han kan göra för dig. Det finns många sätt att lägga upp ett personligt program. Jag kan lova dig en trevlig, engagerad, proffsig, inspirerande och peppande tränare.

Free your mind my friends!

 

Kavaj, scarf (och jeans) funkar alltid!

Inga jeans, men SCARF!

Ok inga jeans här heller

Så enkelt - så snyggt

Cute as hell

Kavaj-jacka = Kacka?

Och ett par jäkligt snygga skor till!

 

Taktil massage - the best a man can get!

I veckan var jag på Taktil massage hos Solveig Nilsson på Omslutande Händer i Varberg. Det var det helt ny upplevelse för mig. Jag har fått massage någon gång tidigare, men det har varit mer traditionell klassisk massage. Varberg har ju en tradition med fantastiska spa-anläggningar och havsbad, men massage är inget som jag tidigare förknippat med just Varberg. Anledningen till att jag gick dit just nu var att jag i födelsedagspresent till min fru köpte tre massagebehandlingar hos Omslutande Händer. När fakturan kom så låg där en present till mig från Solveig med ett presentkort på en behandling. Jag har alltid varit lite feg när det gäller att lägga mig nästan naken på en brits och bli knådad på min bara hud. Det har känts utlämnande och ... ja, naket. Jag tog i alla fall mod till mig och bokade en tid.

 

När jag väl var där så pratade vi en liten stund. Solveig berättade hur taktil massage går till och jag klädde försiktigt av mig allt utom mina kalsonger. Det lilla rummet var varmt och det fladdrade lite från ett värmeljus på ett bord. Britsen var en i mina ögon vanlig massagebänk med hål för ansiktet när man ska ligga på mage, men där låg också något mjukt pälsigt med en handduk på som gjorde britsen ovanligt skön och behaglig. Det började på mage. Jag lade mig ner och fick först en stor handduk över hela kroppen och därefter ett varmt täcke. Det hade jag inte upplevt tidigare. Jag kände mig inte alls naken och avklädd utan påpälsad och varm. Mycket skönt.

 

Taktil kommer från latin och betyder beröring. Det man gör i taktil massage är att arbeta med hudens många tusen beröringsreceptorer. Den mjuka och lugna beröringen frisätter ett hormon som heter oxytocin och det parasympatiska nervsystemet aktiveras. Massagen är utvecklad efter hudens eget dermatom (ett område på huden som kontrolleras av en särskild nerv i ryggraden). Metoden har utvecklats av sjuksköterskan Siv Ardenby i början av 1990-talet på uppdrag av Socialstyrelsen. Därefter har det förfinats genom ett flertal forskningsprojekt. Enligt de massörer som utbildats i taktil massage stärker massagen kroppsuppfattningen, ger skydd, trygghet och värme. Etik och bemötande är viktiga delar i metoden. Effekter som man ofta ser är avslappning, bättre sömn, förbättrad mag-tarmfunktion, stärkt kroppsuppfattning, ökad självkänsla, mindre stress, lindring av smärta, mindre oro och ångest, tänd livsgnista. Socialstyrelsens egen definition på taktil massage är:

"Det är en mjuk, omslutande beröring av huden, som sker med respekt, omtanke och lyhördhet för individens integritet och behov."

Det var för mig inte en typ av definitioner jag tidigare förknippat med Socialstyrelsen, poetisk och mänsklig. Det var som en nästan själslig beröring fast inte påträngande, väldigt fysisk, mjuk och behaglig. Beröringen väckte på många sätt upp min kropp. Jag hade tränat ganska hårt på gymmet någon dag innan och hade en del träningsvärk, men när kroppen blev så totalt avslappnad försvann värken helt. Min kropp brukar gå in lite grann i en slags vinterdvala. När det blir kallt och man pälsar på sig allt mer blir en direkt beröring av huden mindre vanlig under en ganska lång period. Nu var det som att huden och kroppen vaknade till liv och jag ville ut i shorts och t-shirt och lägga mig på stranden och fortsätta att låta mig smekas av solens värme och havets ljumma vindar. Det är svårt att beskriva känslan av taktil massage, men för mig var det nog ungefär så.

 

Massagen gick till så att Solveig försiktigt vek undan täcket och handduken just bara på den del där massagen skulle ske, kroppsdel för kroppsdel. Jag kände mig omhuldad, omsluten, trygg och bekväm. Huden bearbetades med lätta beröringar med en mjuk, friktionsfri massageolja. Hela tiden med en behaglig musik och värmeljuset försiktigt fladdrande i bakgrunden. När behandlingen var klar så lämnade hon rummet och jag låg kvar med mina slumrande tankar. Efter en kvart väcktes jag försiktigt, bytte täcke mot kläder och vandrade ut i verkligheten, som inte längre kändes lika grå, fuktig och kall, utan något mera frisk, färgglad och vacker.

Så var generös mot dig själv pröva Taktil massage. Köp presentkort till jul till din partner, släktingar, dina anställda och och låt dem njuta av en nära-livet-upplevelse. Free your mind!

 

Vårlängtan!

And shoes to die for